Systembolaget har ersatt plastpåse med papperspåse

Systembolagets beslut att ersätta plastpåsen med papperspåse framställs ofta som ett modernt och ansvarstagande steg. I praktiken är det dock ett tydligt exempel på hur en fullt fungerande produkt medvetet har försämrats för att passa in i ett symboliskt klimatnarrativ. För kunderna innebär förändringen inte en förbättring, utan fler problem, större risker och en sämre upplevelse i vardagen.

Det är svårt att tolka beslutet som något annat än ett försök att leva upp till ett politiskt laddat klimatmål, där signalvärde och image har prioriterats över funktion och kundnytta. Resultatet är en påse som sämre klarar sitt mest grundläggande uppdrag, nämligen att på ett säkert och praktiskt sätt bära hem tunga varor i glas.

En medveten försämring av en fungerande lösning

Plastpåsen som tidigare erbjöds av Systembolaget var inte perfekt, men den fyllde sitt syfte. Den tålde fukt, kunde ställas på marken, klarade tunga flaskor och gick ofta att återanvända flera gånger. Papperspåsen saknar flera av dessa egenskaper och är i många situationer direkt olämplig för just den typ av varor som Systembolaget säljer.

När en kund köper vin, sprit eller öl handlar det nästan alltid om glasförpackningar med betydande vikt. Att då ersätta en tålig påse med en som förlorar sin bärighet vid minsta fukt är ett tydligt steg bakåt. Det är inte en oavsiktlig bieffekt, utan en fullt förutsägbar konsekvens som borde ha varit uppenbar redan på planeringsstadiet.

När regn och blött underlag blir ett reellt problem

Sverige är ett land där regn, slask och blöta trottoarer är en del av vardagen under stora delar av året. I den verkligheten blir papperspåsen snabbt ett problem. Den kan inte ställas på marken utan att riskera att botten mjuknar, och när botten väl ger vika finns det ingen marginal kvar.

För en kund som bär hem fyra till sex vinflaskor kan ett sådant haveri bli en dyr affär. Förutom att varorna går sönder finns även risken för personskador. Det är svårt att förstå hur denna aspekt kan ha ignorerats när beslutet togs. För den som vill fördjupa sig ytterligare i just detta perspektiv finns en utförlig genomgång i artikeln Vet inte Systembolaget att det regnar ibland?, som sätter fingret på exakt detta vardagsproblem.

Symbolpolitik före praktisk verklighet

Mycket tyder på att beslutet inte har fattats utifrån kundernas behov, utan utifrån viljan att visa handlingskraft i klimatfrågan. Det är ett typexempel på symbolpolitik, där åtgärder vidtas för att se bra ut på papper och i kommunikation, snarare än för att fungera i verkligheten.

Genom att byta ut plastpåsen kan Systembolaget peka på en konkret förändring och hävda att man gör sitt. Men det sker till priset av sämre funktionalitet och ökat krångel för kunderna. Det är lätt att fatta sådana beslut när konsekvenserna inte drabbar beslutsfattarna själva, utan skjuts över på allmänheten.

Tunga varor kräver robusta lösningar

Det finns en grundläggande motsägelse i valet av papperspåse. Systembolaget säljer inte lättviktiga produkter. Glasflaskor är tunga, hårda och ömtåliga, vilket ställer höga krav på bärlösningen. En påse som förlorar styrka vid fukt, belastning eller längre bärsträckor är helt enkelt fel verktyg för uppgiften.

Många kunder tvingas därför använda flera papperspåsar istället för en, eller bära påsarna i famnen för att minska risken för att handtagen ska ge vika. Det skapar mer besvär, sämre ergonomi och en känsla av osäkerhet som tidigare inte fanns.

Försämrad kundupplevelse i vardagen

För den som handlar på Systembolaget i samband med pendling blir problemen ännu tydligare. Resor med buss eller tåg innebär ofta att påsen måste ställas på golv, perronger eller andra ytor som sällan är torra. Papperspåsen är inte anpassad för dessa miljöer och kräver ständig uppmärksamhet för att inte gå sönder.

Detta påverkar kundupplevelsen negativt. Ett inköp som tidigare var odramatiskt blir nu något som kräver planering, försiktighet och ibland improviserade lösningar. Det är svårt att se detta som annat än en tydlig försämring av servicen.

När klimatmål blir viktigare än funktion

Det mest anmärkningsvärda med beslutet är signalen det skickar. Funktion, hållbarhet i praktiken och kundernas vardag väger lätt när de ställs mot ett övergripande klimatmål som ska uppfyllas till varje pris. Att produkten som erbjuds blir sämre tycks vara en acceptabel konsekvens.

Historiskt har produktutveckling handlat om att göra saker bättre. Starkare, mer pålitliga och mer användarvänliga lösningar har ersatt äldre och sämre alternativ. I detta fall har utvecklingen gått åt motsatt håll. En fungerande plastpåse har ersatts av en papperspåse som inte klarar samma uppgifter, trots att behovet är exakt detsamma.

En förändring som saknar förankring hos kunderna

Reaktionerna bland kunder visar tydligt att beslutet inte är förankrat i verkliga behov. Irritationen handlar inte om ovilja att förändra, utan om att förändringen upplevs som ogenomtänkt och verklighetsfrånvänd. När människor upplever att deras vardag försämras för att ett företag ska kunna visa upp rätt värdegrund uppstår ett berättigat motstånd.

Systembolaget är en monopolaktör, vilket gör situationen ännu mer problematisk. Kunderna kan inte välja en annan butik med bättre lösningar. De är hänvisade till en aktör som ensidigt har beslutat att en sämre produkt är acceptabel, eftersom den passar in i ett övergripande klimatnarrativ.

Ett beslut som säger mer än det löser

Att ersätta plastpåsen med papperspåsen framstår inte som ett genomtänkt förbättringsarbete, utan som ett ideologiskt ställningstagande. Det är ett beslut som säger mycket om samtidens prioriteringar, där symboliska åtgärder får företräde framför praktisk funktion.

För kunderna innebär det fler risker, mer krångel och en sämre upplevelse vid varje inköp. För Systembolaget innebär det möjligheten att peka på ett uppnått klimatmål. Frågan är om den balansen verkligen är rimlig, eller om det här är ännu ett exempel på hur välfungerande lösningar offras för att passa in i en politisk och kommunikativ mall.