Under de senaste åren har läsförmågan bland svenska ungdomar blivit en återkommande debattpunkt, men det som nu väcker särskild uppmärksamhet är att även högpresterande studenter i Skåne börjar tappa förmågan – eller viljan – att läsa längre texter och böcker. Flera gymnasielärare och universitetslektorer vittnar om samma sak: även de studenter som tidigare betraktades som klassens bästa klarar inte längre av att ta sig igenom kurslitteratur utan att tappa fokus, eller som de själva säger, ”orkar inte”.
I en tid där digitala vanor styr hjärnans belöningssystem allt hårdare blir traditionell läsning något som kräver mer tålamod, mer koncentration och mer uthållighet än vad många unga är vana vid. Resultatet blir en oroande trend där toppstudenter riskerar att tappa sin främsta konkurrensfördel – förmågan att fördjupa sig i komplexa texter.
En generation som växte upp med skärmar
Många forskare pekar på att dagens unga har formats av ett medielandskap där allt går snabbt, där information levereras i korta klipp och där det mesta ska vara underhållande för att fånga deras uppmärksamhet. TikTok-flöden, snabba notifieringar och ständigt tillgänglig underhållning har blivit norm snarare än undantag. I detta klimat framstår en 400-sidors kursbok som ett hinder snarare än en resurs.
Lärare i Skåne berättar att även elever som tidigare varit bokslukare nu har svårt att ta sig igenom längre stycken. En del elever medger att de börjat läsa om samma stycke flera gånger utan att minnas innehållet, medan andra erkänner att de knappt försöker utan i stället söker sammanfattningar, videoklipp eller AI-genererade översikter.
Konsekvenser för studier och framtida yrkesliv
Förmågan att läsa längre texter är central inom nästan alla högre utbildningar. Oavsett om man studerar juridik, ekonomi, medicin eller humaniora förutsätter utbildningarna att studenter kan bearbeta stora mängder information och dra egna slutsatser. När detta inte fungerar påverkas betyg, lärande och kritiskt tänkande.
Rekryterare inom näringslivet har också börjat märka att unga sökande har svårare att ta till sig detaljerad information. Att läsa rapporter, analysera dokument eller hantera längre instruktioner är moment som plötsligt kräver mer tid och fler förklaringar.
Det innebär att bristen på läsvana inte bara är ett problem i skolan – det är något som följer med långt ut i arbetslivet.
Stress, prestationskrav och minskad uthållighet
En annan faktor är den ökande stressnivån bland högpresterande studenter. Många av Skånes toppstudenter har fulla scheman med skola, extrakurser, träning och sociala åtaganden. Resultatet blir att hjärnan är konstant belastad, vilket gör det ännu svårare att sätta sig i lugn och ro och läsa längre texter.
Flera elever beskriver läsning som något som tar energi i stället för att ge energi. De har vant sig vid snabba belöningar och korta informationsbitar, vilket gör att en längre läsprocess upplevs som tråkig, tung eller överväldigande, även när ämnet i sig är intressant.
Lärarnas frustration och elevernas bortförklaringar
Lärare i både Malmö, Lund och Helsingborg berättar att det blir allt svårare att lägga upp undervisningen på traditionellt sätt. Uppgifter baserade på bokläsning eller längre artiklar skapar stress och motstånd. Många elever efterfrågar kortversioner eller videosammanfattningar – inte av lättja, utan för att de upplever att deras hjärna ”stänger av”.
Elevernas förklaring är ofta enkel: “Jag orkar inte.” Men under ytan finns en mer komplex verklighet där koncentrationsförmågan successivt minskat genom år av digital multitasking. Det handlar alltså inte om intellektuell oförmåga, utan om en förändrad hjärna som vant sig vid snabb stimulans.
Går det att vända utvecklingen?
Trots trenden finns det hopp. Forskning visar att läsförmågan går att träna upp, precis som en muskel. Genom att börja i liten skala – kortare texter, längre pauser från mobilen och tydliga rutiner – kan många byggas upp till att återfå läsuthålligheten. Några skolor i Skåne har redan börjat införa läspass utan digitala störningsmoment, något som flera elever beskrivit som både svårt och befriande.
Det kräver dock disciplin och medvetenhet. För att unga ska lyckas behöver även föräldrar och skolor uppmuntra långsammare, mer fokuserad konsumtion av information. Det handlar inte om att förbjuda teknik, utan att skapa balans mellan snabba flöden och djupare texter.
Den större frågan: Är vi på väg mot ett samhälle som inte kan läsa?
Samtidigt som problemet växer i Skåne är det långt ifrån ett lokalt fenomen. Liknande rapporter kommer från både Sverige och andra länder. Högpresterande ungdomar världen över beskriver samma problem: de klarar komplex problemlösning, matematiska resonemang och avancerade digitala uppgifter – men en tjock bok känns som ett oöverstigligt berg.
Det väcker större frågor kring hur utbildningssystemet ska anpassas till en generation som nås av information på helt andra sätt än tidigare. Måste skolor moderniseras radikalt, eller måste elevernas förmåga att ta till sig längre texter återuppbyggas från grunden?
En sak är i alla fall tydlig: läsningen håller på att tappa sin centrala roll, även bland de som tidigare burits fram av intellektuell nyfikenhet. Och det väcker oro för framtidens kunskapssamhälle – inte för att unga saknar intelligens, utan för att uthålligheten i deras läsning håller på att försvinna.
Jag får väl titulera mig sajtens resereporter eftersom jag älskar att vara på resande fot och gärna skriver vad jag tycker om de resmål jag besöker.
